Edson Silva do Vale kommer från staden Ceará-Mirim ca 35 kilometer utanför Natal i staten Rio Grande do Norte i nordöstra Brasilien. Första gången han kom i kontakt med capoeira var en dag i skolan i början på 90-talet. Redan den dagen blev han fascinerad av capoeiran. Hans klasskamrat François började träna och försökte övertala honom att börja. Edson följde med honom till träningarna för att titta på så ofta att han, när han till slut bestämde sig för att börja, redan hade många vänner i capoeiragruppen.

​

Han tränade först med sin vän och gick sedan över till att träna för då så kallade Professor Cobra. Efter hand blev han mer och mer förtjust i capoeiran och ett tag bodde han tillsammans med sin lärare i byn Poço Branco i närheten av Ceará-Mirim. Där hjälpte han till med lektioner och med ett socialt projekt som Contra-Mestre Cobra startat upp. Efter cirka 3 års träning ville hans föräldrar att han skulle sluta med capoeiran. Men då gick Dona Angelina, samordnare för capoeiragruppen, och Contra-Mestre Cobra till hans föräldrahem för att prata med dem om capoeira. Därefter gav de lyckligtvis sitt samtycke till att han skulle fortsätta utvecklas som capoeirist.

​

Edson gick i skolan på kvällsschema vilket innebar att han ofta bara kunde träna när klockan började närma sig midnatt. När han sedan lämnade skolan och istället arbetade med sin far gick han hemifrån till jobbet vid 3-tiden på morgonen och kom hem vid 19-tiden lagom till träningen började. Det var en intensiv period. Många gånger gick han direkt till träningen för att inte missa den och så höll han på i några år. Kring år 2000 slutade hans lärare ge lektioner där han bodde men Edson fortsatte träna själv tillsammans med sina vänner. Ett år därefter flyttade han till São Paulo i södra Brasilien för att jobba och lämnade capoeiran. I São Paulo hade han ett bra jobb och ett ordnat liv men det viktigaste saknades: capoeiran. Edson ringde till sina vänner som berättade att de flyttat till byn Porto de Galinhas i staten Pernambuco i nordöstra Brasilien för att jobba med capoeira på heltid. Utan att tveka lämnade han allt han hade uppnått i São Paulo och gav sig av för att återförenas med sina capoeirabröder. De gav lektioner, uppträdde med spektakulära shower och startade ett socialt projekt för barn i byn.

​

Livet tar sina outgrundliga vändor och i slutet av 2006 flyttade professor Edson Silva så till Göteborg. Här är hans mål att sprida capoeira vidare till nyfikna själar och att visa upp denna fascinerande kultur. Han leder med stort engagemang sin egen grupp i Sverige men dock alltid i samarbete med mästare och bröder i Brasilien och numera också i Finland. Som tränare är Professor Edson oerhört engagerad i sina elevers lärande och utvecklandet av capoeiran - han brinner för den på ett sätt som det tar ett tag innan man förstår och han lever med varje rörelse, varje lektion, varje elev, på ett eller annat sätt. Han är mycket uppskattad av barnen för sin lekfullhet men samtidigt strikta disciplin och bland de vuxna är det hård men utvecklande träning som det fokuseras på, dock alltid med syftet att träningen skall vara rolig och utmanande på varje individs nivå. Vi lär oss att inga begränsningar finns, mer än de vi sätter upp för oss själva, oavsett om man är nybörjare eller har tränat längre!

​

Förutom lusten att föra capoeira vidare som kultur och genuin brasiliansk, teknisk kampsport till nya utövare så brinner Professor Edson också starkt för den artistiska och akrobatiska biten av capoeiran och anordnar och deltar allt som oftast med sina elever i uppvisningar och shower av både mindre och större slag. Många är ni som sett honom göra volter på Kungsportsplatsen, i Nordstan och under Göteborgs årliga Kulturkalas och flera är företagen som anlitat honom för reklamfilmer, shower m.m.

​

”Jag är mycket tacksam mot Dona Angelina och Contra-Mestre Cobra. Capoeiran har gett mig många oersättliga vänner… Bland andra Rânisson Silva, Gharronne Silva, Leandro Silva och Anilson Oliveira, idag mestres och professores de capoeira. Vi tränade alltid tillsammans… Capoeira har blivit mitt liv.